
Det är inte så att jag inte villat skriva, nej nej. Det är bara det att jag fick fin besök. Angie en gammal vän sen 11 år tillbaks kom och hälsade på. Och då vill man ju inte vara osociall *ler*
Angie kom på Torsdags kvällen, så hon va redan hemma hos oss när jag kom hem ifrån jobbet. Jesper hade hämtat upp henne vid halv 8, tur att jag kom på att han då lika hjärna kunde handla lite efter det att han hämtade Angie. Jag själv slutade vid 9 tiden. Så det vat massa kramar när jag kom hem. Vi alla tre (Jag, Angie och Jesper) satt upp till rätt så sent på kvällen. Hade det jätte trevligt. Jesper och Angie delade på några öl, jag själv nöjde mig med vanlig dricka efter som att jag tar antidepreciva tabletter är det inte bra att dricka på dom.
Kvällen vart i allafall jätte mysig. Men stakars Jesper som va tvungen att stiga upp med tuppen för att jobba där på fredagen hehe.

Angie kom och väckte mig vid 8 tiden, och efter som att vi inte hade kaffe fick Angie lite små panik och tyckte vi skulle ut på promenad hehe.
Och visst vart det promenad. Va riktigt skönt att få gå ut lite. Angie kunde inte hålla sig ifrån lite Kaffe och gick in på ett fik som vi gick förbi, köpte två kaffe. En till henne och en till mig. Efter som att vi då hade kaffe i handen så bästemde vi oss för att gå till lekparken så att Nikita kunde få leka lite.
Det va en otroligt härlig dag med rätt så mycket sol så det va hur skönt som hälst att få andas lite frisk luft. Nikita hade dock lite svårt att bästema sig mellan att gunga eller åka kana. Så Angie fick springa fram och tillbaks hehe. Vårna hund Tindra vart också rätt så sugen på att leka och enu mer när det kom en massa skol barn.
Många barn som kom fram och frågade om dom fick klappa Tindra, och det va ju klart att dom fick. Roligt för Tindra att också få lite upp märksamhet.
Nikita tyckte det va lika kul att se på att barn en att leka själv, så där satt vi alla i parken och bara njöt ett tag. Till slut så satte vi Nikita i vagnen för att gå och handla mat för kvällen som Angie skulle laga *ler*

Vid tre tiden va också Jesper hemma så vi bästemde oss för att åka till Hallsta. Det va ju så att jag och Jesper skulle se på en ny soffa. Och gissa om man kom där ifrån rätt så nöjd, för soffan vi hittade va precis en sådan som jag alltid villat ha. Dock kommer den inte på tre veckor. Så dom skulle ringa när den kom fram och sen skulle köra den hem till oss. Och tre veckor kunde jag verkligen vänta för en sådan soffa *ler* Åkte förbi Chilli också för att köpa en rätt så stor tavla som ska sitta ovanför soffan sen när den kommer. Blev rätt så nöjd med den också.
Sen skulle Angie egentligen ha åkt hem på kvällen, men i sista stund fixade hon någon som kunde ta hannes jobb pass på Lördagen. Så det blev en till mysig kväll vid idol med oss *ler*
På Lördagen tog jag och Angie det bara lungt. Jesper åkte iväg för att jaga med skulle komma hem sen för att köra Angie till stationen i västerås.
Lördags kvällen vart bara en massa mys. När Nikita hade gott och lagt sig så gick jag och Jesper upp i sovrummet för att se en jätte bra film.
Skönt med lugna kvällar.
Men vet att jag också måste hitta på något för att komma iväg, som Jesper gör med sin jakt måste jag också hitta något som kan rensa mina tankar.
Men vad jag ska hitta på vet jag inte en.
Söndagen vart lika dan. Så den vart rätt så tråkig då Angie inte va här hemma. Så det va bara jag och Nikita, vilket jag är van vid. Men såg till att Nikita inte tyckte det va lika tråkigt genom att busa lite med henne.
Jesper kom hem vid 4 tiden igen, På kvällen vart det film igen.
____________________________________________________________________________________
Dom antidepreciva tabletterna hjälper, men det finns dagar som inte alls är bra.
Och det va väl vad läkaren sa att det kunde bli som första veckorna.
Så det är bara till att bita ihop
Men det är lite jobbigt när kroppen inte orkar lika mycket. Och när tårana bara vill falla utan ord, och saknaden av mamma blir så enorm och nästan omänsklig
Jag kan fortfarande inte fatta att min mamma inte finns mer. Att hon aldrig kommer stå vid min sida och säga kloka ord som jag verkligen behöver lite då och då. Att aldrig mer få krama om henne eller något alls som har med henne att göra.
Sorgen i mitt hjärta är så enorm att det pulsar hårt och nästan spriker när jag tänker på hur mycket jag inte kan göra med min mamma.
____________________________________________________________________________________
Till er alla där ute som har en mamma eller pappa kvar. Ta vara på tiden du har med dom. En dag finns dom inte där. Och den dagen kanske man inte hade räknat med skulle komma. För det hände min mamma. Ena dagen fanns hon, den andra dagen ringer min syster och tallat om för mig att våran mamma är död.
Så snälla ni där ute, va inte säkra på att din mamma eller pappa lever dagen efter, utan ta vara på era föräldrar och den tid ni har. Säg att du älskar dom, bråka inte om onödiga saker, utan lös dom små och prata om va du har i hjärtat.
Ni förstår, jag och mamma va varan nära, vi bråkade nästan aldrig om små saker, utan vi löste dom små. Vi tallade om hur mycket vi älskade varandra varje gång vi pratade.
Och efter hennes död fanns det aldrig någon tanke på att hon inte visste hur mycket jag älskade henne, eller hur mycket mamma älskade mig.
Jag tänker nästan aldrig på saker som sårar, utan det är ofta allt som vi gjort och sagt den sista tiden. Och hur mycket mamma ställt upp för oss. Jag är otroligt tacksam över att jag och mamma fan varan mer en någonsin.
Och saknaden över allt vi gjort och kunde ha gjort är enorm.
Så snälla, se inte ner på din mamma eller pappa. Det kommer en dag då dom inte finns, och ångesten över allt du önskade du hade sagt eller visste. Som du aldrig fick ha sagt. Vissa att du älskar dom genom små saker om du har svårt att vissa det stort. Dom kommer att fatta.
Kram//Athena