Va hos psykologen igår och pratade en hel del om dig. Fick ut mer av det en va jag trodde jag skulle få. Det bästa av allt va att hon visste va jag gick egenom.
Men det som va lite jobbigt att höra va att jag fortfarande är i fas ett i sorgen efter dig, men ändå kommit en bit. Det finns tydligen faser man går igenom när man handskas med sorg. Men känner att jag börjar närma mig fast två.
Fas ett är det som jag gjort hela tiden, förneka och försöka hitta ledtrådar till din död. Jag går igenom allt om och om igen i huvet, försöker vrida och vända på allt i huvet. Och där jag ibland inte riktigt förstår att du är död.
Jag vet att du aldrig kommer att komma tillbaka, så dum är jag inte. Men kan inte råför att man ibland får känslan över att det bara inte kan vara så. Det är verkligen svårt att beskriva va jag känner. Jag själv tycker att det låter dumt. Men den som aldrig har gått igenom något liknande kan inte häller förstå va jag menar.
Det kan göra en riktigt arg ibland.... alltså att dom som inte gått igenom något liknande inte riktigt fattar va jag känner eller va man går egenom. Känns som om dom tror att jag mår bra nu efter snart 5 månader. Som om mamma inte finns i mina tankar eller i mitt liv längre. Dom fattar inte min saknad, eller att jag varje dag tänker på dig. Nej jag blir bara arg när jag tänker på det. Mitt liv kommer aldrig bli det samma egen efter att du lämnat mig.
Skönt att jag ändå känner att jag gör framsteg nu när jag går till psykologen.
Till nästa gång ska jag försöka se på bilder där du är med i. Har haft otroligt svårt att göra det nu i några månader. Precis när du dog kunde jag sitta och stirra på en och samma bild hela tiden, i hopp om att du skulle bli till liv igen. Men efter ett tag drog jag mig ifrån att göra det. Är rädd över att jag ska tro lika dant igen och att jag måste börja om från början med sorgen du lämnat. Men som psykologen sa så är jag i en annan del av sorgen och att jag förmodligen skulle reagera annorlunda om jag såg på bilder av dig nu. Och förmodligen har hon rätt. Men har bara inte vågat en. Men tänkte att jag skulle gå igenom lite bilder i morgon efter att jag lämnat Nikita på dagis så att jag får vara lite själv när jag gör det.
Ska ta och bädda sängen nu om ett tag.
Längtar som bara den till helgen. Jesper kommer att jobba borta från fre till sön.
Så på fredag funderar jag på om jag och Nikita ska åka och bada. Och på Lördag kommer mina älsklingar hit ( Cassa och Sazza ) Vi ska ha en tjej kväll och se på melodifestivalen. Funderar på om man skulle köpa ansiktsmakar och lite så då *ler*
Det kommer i allafall bli ass mysigt <3 Nej det va väl allt för mig idag. Skriver snart igen. Ps: Älskar dig mamma din// Athena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar