Nu mamma har jag flyttat!

Dena vecka har det hänt lite mycket som gjort att jag inte haft tid att skriva något till dig mamma.
Nu är flytten i allafall klar, och jag har komigt bra i ordning. Så det känns ju skönt.
Men kan ju också säga att det va inte lätt. Plus att man jobbade i helgen som va. Så man han ju inte göra klart allt
på några dagar. Sen att kroppen fick lida något fruktansvärt mycket i några dagar med värk va inte heller så kul.
Men nu är det gjort och det känns jätte skönt. Sen måste jag bara få skryta med att jag är så nöjd med
lägenheten. Den är så finnn *ler*
----------------------------------------------------------------------

I veckan har sömnen inte alls varigt bra. Kanske beror det på att man flyttat och så. Men också för att jag tänker så
otroligt mycket på dig mamma. Här om kvällen när jag försökte sova kunde inte mina tårar sluta falla. Saknar dig
otroligt mycket. En tanke slog mig att jag hellt plötsligt kände mig föräldralös. Jag tackar Gud över att jag har en pappa vid liv.
Och honom ska jag ta vara på så mycket jag bara kan.
Men som man oftast säger så är en mamma en mamma och ingen kan ta den plattsen. Den kan ingen annan pappa heller göra.
Men på något viss så har man något specillet mellan dotter och mor. Och det hade värkligen du och jag mamma.
Jobbigt när man har blivigt lite kännsligare nu. Känns som om jag börjar gråta så fort jag tänker på dig.
Det finns något i mitt hjärta som gör så otroligt ont som är så svårt att förklara. Ibland vill jag bara gå rakt ut i skogen och bara skrika ut alla
mina kännslor. Men som alltid så stoppar man ner dom i själen och lider så man nästan har svårt att andas. Och när man tillslut blir ensam borrar man ner huvet i kudden och exploderar ut i gråt.
Bara här om dagen då jag va så glad över att min lägenhet va så fin och efter att jag pratat med pappa
tänkte jag slå en singnal till dig för att berätta allt. Men kom på mig själv när jag höl i mobilen i handen och på väg att ringa dig.............. Du är ju död. Det fins inte längre ett numer man kan nå dig på. Hatar mig själv när jag kommer på mig göra så dumma saker som att glöms att du är död. Kan inte heller fatta att ordet död låter så främande för mig. Fast jag tänker på den varje dag då jag tänker på dig. Hatar ordet död. För mig kan du bara inte vara död. Fast du är det. Hatar tanken och saknaden efter dig mamma.
Fast du inte längre finns gör jag saker för din skull för att jag vet att du viljat det om du va vid liv.
Ska göra lite nytta nu.
Ps: jag älskar dig av allt annat // din Athena